En hyllning till Ataklas

Som en hyllning till den mycket väl genomförda uppsatsen av Han med mustaschens goda vän Ataklas kommer den underbara glädjelåten Jag är en vampyr som ett påskägg. Från Han med mustaschen till er. Varsågoda.

Frikyrkligt

Men vad? Vem är det som har filmat han med mustaschens hemfärd inatt?

Amen!

Ett geni

Jon Stewart gästar Who wants to be a millionaire.

Jon berättar att han spelar för Alzheimerförbundet eftersom hans mormor eller farmor dog i sjukdomen. Han når frågan värd 250.000 dollar:

Regis: The Alzheimer Association would win a quarter of a million dollars if you get this right and if you don't they are back to 32.000 dollars.
Jon: Yeah, but they would forget about it the next day.

Clash of the titans

Under aftonen träffades två av sveriges största nöjesprofiler på Götgatan i Stockholm. Han med mustaschen och Kalle Heino delade en blick, en bekräftande nick med 'fvudet och återgick sedan till respektive aktivitet.

Vem är då Kalle Heino? Hans absolut största merit, är definitivt den kritikerhyllade rollen som den finlandssvenske polisen Bengt Kassler i Tre Kronor. Tillsammans med Salongo, ni vet Abbys pappa, symboliserade han det mångkulturella Sverige. Dessutom är han bror med Pekka Heino, som han har en hockeyspelande son med.

Nåväl, Han med mustaschen kunde givetvis inte undvika att fråga om han den där Kassler hade köpt något saampo, salsam eller håårsele på det senaste.

Penibelt.

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Glädje!

Läser i Resumé att GW Persson ska göra ett matlagningsprogram tillsammans med Paolo Roberto. Vilken oerhörd testosteronkombination! Tänk er en lyrisk Roberto som dreglar över några välhängda oxar på Neapels köttmarknad medan GW långsamt stapplar efter, mer än lovligt rusig på Grappa, mumlandes statistik och kuriosa om mordfrekvensen bland traktens män.

Han med mustaschen vågar utlova rekorderlig tv-underhållning i stil med klassiska tv-kockar som fyllot Floyd och Per Morberg.

Tv4+ i höst.

Bildbevis

Det syns ju på honom, en lögnare och en tjyv. En simpel man skulle jag vilja kalla honom. Tåbbe, han är säkert såsse också. Fy fan.

Tvivelaktiga metoder

Han med mustaschen är inte den som söker bekräftelse för sina goda handlingar. Ett gott samvete är den bästa huvudkudden osv. Men nu har det gått för långt, den här hockeybögen tog åt sig äran. Vafan.

Fördelar med Norge

1. Deli De Luca - Oslos svar på 7/11, serverar utmärkta delikatesser som pesto/kyllingcalzone och även munchiestillfredsställare som muffins och skittles.
   
2. Närheten - den norska hufvudstaden är som en mindre svensk småstad när det gäller avstånden. Man kan tydligen gå överallt. Eller i alla fall dit där det händer. Dvs till Nichol & Son och hem igen.
   
3. Svenskarna - under de tre dagar som förflutit under Han med mustaschens visit har knappt en enda riktig norrman visat upp bristen på stilistisk och litterär begåvning. Mycket tillfredsställande.
4. Soffan på Fredenborgsveien - den underbart bruna, nedsuttna, öldoftande och mycket härjade tresittsaren skänker oerhörd tillfredsställelse åt Han med mustaschen. "Desire smells like that to some people."
5. Den norska canal+ programledaren. En man med mer svårdefinierad frisyr än Mats Nyström
   

Jag tar tillbaka allt

Det finns tydligen ingen låt om den gatan på Håkans nya. Hur, och framförallt varför kom jag fram till det? Här är i alla fall låtlistan för oss som väntar:

Tro Och Tvivel
För En Lång Lång Tid
Zigenarliv Dreamin
Kärlek Är ett Brev Skickat Tusen Gånger
Jag Vet Inte Vem Jag Är Men jag Vet Att Jag Är Din
För Sent För Edelweiss
Kär I En Ängel
Sång I Buss På Villovägar 2007
Dom Fyra Årstiderna
Långa Vägar
Flyg Du Lilla Fjäril
Inte skyldig Nån Nåt


Förväntningarna har inte varit så höga någon gång tidigare, ser speciellt fram mot att autismlyssna på låten med den fantastiska titeln Kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Håkan goes Plura. Han med mustaschen älskart!

A beautiful night in Oslo

Oh fuck, bloggen lever och han med mustaschen ligger i sin norske brors bädd och väntar på att resten av sällskapet ska komma hem för efterfest.

Ströläser i nya Sonic om att Håkan Hellström snart släpper ett nytt album. En av låtarna heter tydligen Exile on Wollmar Yxkullsgatan. Och där precis på den gatan mellan Södra station och Södersjukhuset sliter Han med mustaschen på 74:ans buss sina mustascher i förtvivlan över sin eländiga arbetssituation. Vem vill egentligen jobba där ute i sims-landet?

Nåväl, Oslo är fantastiskt. Han från Jugoslavien kom nyss hem med hon från Trönö och nu ska det tydligen liggas. Mustaschen flyttar utan gnäll ut till soffan för att folk ska få ligga i fred. Ljudet av njutning sprids redan ut hit.

Imorgon, söka jobb eller åka och kolla på femmilen i Holmenkollen? Vi får se hur det blir.

Snickra och dricka bärs

Snubblade precis över en fantastisk bild som väckte en otrolig mängd glädjeminnen.


















Snickeriet kan mycket väl vara den bästa svenska dokumentären någonsin. "Lasse och jag har gått över på rött, det får man inte"

Tsool

Efter ett evigt köande kom Han med mustaschen till sist in på lokal och kunde börja svänga sina inte så lurviga. Men innan dess ska det ju garderobas och när det nästan var min tur kom han där. Med en aldrig tidigare skådad pondus lät han sin enorma kroppshydda bereda väg genom studentmassan. Ebbot har kårleg. Undrar vad han läser?