Autism

Ännu en dag, och snart ännu en arbetsvecka. Och på fredagar får man, som kjell säger; "supa lite håglöst". Eller egentligen hoppas jag ju göra mer än så, men det här veckoarbetandet känns en smula Sven E Banan-igt. För att vara som pöbeln har jag idag lyssnat på Coldplay. Sen jag ramlade in i lägenheten efter jobbet har jag autismrepeatat (ett nytt ord, bra va?) på den här låten.

Arbetsplatsen har denna vecka visat sig från sin något mer humana sida. Mycket tack vare att jag haft en radio med p3 att lyssna på. Idag, stockentorsdag som det ju faktiskt är, kom jag att tänka på stekare och deras musiksmak. Och därifrån var inte tankepromenaden lång till min vän Ella som säsongsarbetar på Gotland. Vad jag förstått är den där låten med Kate Ryan (Ella Elle L'a) sommarens hit på Kallis och de andra klubbarna där de rika och framgångsrika hänger. För er som inte orkar lyssna fram till refrängen kan jag berätta att den går såhär: Ella ella oohohoh...(ungefär, om och om igen). Detta kan jag tänka mig gläder min vän Daniella, eftersom hon inte alls var trött på förra sommarens hit Umbrella- ella ella ey ey ey.

Således sluter vi oss alltså till att allas vår vän Daniella är en utomordentlig lobbyist och att hon har, vad det verkar, utomordentliga kontakter inom musikbranschen. För det finns väl inget härligare än 3000 semesterfirande schtekare som skriker ut ditt namn?