Äntligen, mot alla odds uppdateras Han med mustaschen. Denna gång med hjälp av den nyblivne göteborgaren och journaliststudenten Bjorsan. Håll till godo:
Att bajsa på jobbet
Då Han med Mustaschen på veckorna studerar (?) och under helgerna styr och ställer (?) på den lägsta nivån i den feodala hierarkin som kallas Adidas, har Bjoschan uppmanats att författa ett gästbloggsinlägg i hans frånvaro. Att bloggen ifråga kan liknas vid en vintersovande brunbjörn och helt tappat den trogna (?) läsarskara som fastnade för de semibittra livsåskådelser som förr presenterades i detta forum, drev den mustaschprydde klädvikaren till ett desperat försök att återfå en gnutta självrespekt. Därför; Bjoschan behandlar ämnet de flesta berörs av men få vågar ta upp: Bajsa på jobbet. Hur gör man?
Du befinner dig på din arbetsplats. Lunchrasten är avverkad. Du har tagit dig igenom en lunch bestående av kycklinglår med vildris och salladsbord, förslagsvis råkost. Efterrätten, en kopp automatkaffe och två röda Prince, avnjuts i rökrummet tillsammans med två spanskpladdrande chilenare. Lite småtrött pallrar du dig ut på ditt lager, butik, kontorslandskap eller var fan du nu befinner dig och börjar så sakteliga återgå till de uppgifter du lämnat före lunch. En halvtimme senare börjar en välbekant känsla i mellangärdet göra sig påmind. Det börjar pocka på och du känner väldigt väl att nu, nu säljs goda råd ut till ett väldigt högt pris. Tio minuter har du på dig att avlägsna dig från platsen och söka dig ned till den undangömda toaletten nere i källaren. Djupt nere i de slingrande katakomberna erbjuder rummet det välbehövliga skydd och den nödvändiga avskildhet du behöver för att kunna bedriva den smärtsamma, tillika tillfredsställande, exorcismen som är nära förestående.
Avskildheten har många uppenbara fördelar: Spänningen minskar och du kan så att säga löpa linan ut med allt vad det innebär av telefonsamtal, skrik, händernas pressande mot toalettväggarna för snabbare och starkare resultat och så vidare. Vidare erbjuder en avlägsen toalett fördelen att ingen någonsin kommer känna den vämjeliga odören som sprids från liket du nyss fött medelst stolgång. Ingen kommer heller att höra de plumsande, alternativt kulspruteliknande, alternativt porlande, ljuden som ofta kan uppstå från en upprorsmage. Men framför allt kommer du att, vid regelbundet användande av en sk smygtoa, behålla och nära illusionen av att du är en ren människa som aldrig avger kroppsliga exkrementer, att du hittat ett kryphål i de kroppsliga stadgarna som vi alla lever efter.
Nåväl.
Du promenerar i raskt takt ner genom källargångar fyllda med gammalt kontorsmateriel, klädlådor och andra tillvaratagna effekter. Små svettpärlor har börjat tränga fram i din panna. Skatten vid regnbågens slut, champions league-pokalen, den helige graal närmar sig: Smygtoan. Du kommer fram till dasset, och bara vetskapen att du snart kommer få se en liten bit av himmelen gör att bristningsgränsen är oroväckande nära. Du känner på dörrhandtaget – låst. Vad göra? Ett motbjudande val återstår, men det måste göras. Promenaden till De Gemensamma Toaletterna avklaras på trettio sekunder blankt, en sträcka som tar tre minuter i vanliga fall. Detta är dock ett nödfall. Dörren slits upp, du springer in och sätter dig i det första båset. Klosetten på företaget är uppbyggd så att det finns två bås placerade bredvid varandra. Öppningar finns i golvet och taket. Således hörs dina andetag tydligt in till bås nummer två. Det är ingenting du för tillfället problematiserar när du låter dina onda andar stötvis lämna kroppen under låga kvidanden. En road tystnad lägger sig då du belåtet slappnar av efter väl förrättat värv. Den makabra högen kroppsfrånstötning sänder ut mängder av vämjelig odör i rummet men i ditt adrenalinrus är det knappt märkbart.
Plötsligt öppnas ytterdörren. En kollega gör entré i samma ärende som du. Du rycks abrupt ur din post-bajs dvala. Han vacklar till, mumlar tyst ”fy fan”, innan han tar plats i båset bredvid. Byxorna knäpps upp och du hör på kroppsljuden att han ännu inte upptäckt dig. Nu balanserar ditt anseende på en sytrådstunn lina. Lämnar ni båsen samtidigt vet han, och inom kort hela företaget, vem dynghögen på bygget är. Det är alltså av yttersta vikt att du avslutar detta snabbt, lämnar faciliteterna och återigen beblandar dig med proletariatet.
Tystnad är nu av yttersta vikt då du inte för tidigt får röja din närvaro i rummet. Du bryter av papperet med handen istället för taggkanten. Du torkar dig framifrån så dina leder inte ska börja knaka när du förflyttar kroppsvikten på sitsen. Du håller andan. Byxorna snabbt på, spolknappen ner och ut till handfatet för en snabb tvagning. En snabb koll i spegeln avslöjar ett högrött anlete med svettiga polisonger. Den andra toaletten spolar. Du springer ut från toaletten, till den plats du befann dig för en kvart sedan, och fortsätter utföra ditt dagliga värv.
Du klarade dig idag igen.
Denna text är inte baserad på en specifik situation.
