Rädslan

Det händer då och då att Han med mustaschen tvivlar på sin mustasch. Är det dags att göra något åt den nu? Den firar trots allt snart ett år. Som alltid vände jag mig till populärkulturen för att hitta svaret. Och jag tror att jag fick det.

Fransmannen Emmanuel Carrére gav 2002 ut sin existensiella roman Mustaschen. Detta står på baksidan av den svenska utgåvan:

"En man rakar av sig sin mustasch, den han har burit de senaste åren. Han väntar spänt på vad hustrun ska säga. Men hon kommenterar det inte. Han håller ut, fast besluten att vinna leken. Men han får ge upp, bara för att inse att hustrun vägrar ge med sig. Hon minns ingen mustasch. Hans vänner minns den inte. Inte hans arbetskamrater heller. Foton från förr försvinner. Hans pappa påstås plötsligt vara död sedan länge. Allting börjar rämna. Vad är dröm och vad är verklighet..."

Därför blir det mustasch även i fortsättningen. Det är väl positivt?